
Johan Rosén är driftsledare på Skofteby Säteri och strävar mot att maximera skördepotentialen på varje enskild plats på fältet.
Sedan flera år tillbaka strävar Skofteby Säteri efter att maximera skördepotentialen på varje enskild plats på fältet.
– Som växtodlare är målet alltid en hög skörd. Samtidigt är det roligt att arbeta med ny teknik som kan gynna biologin, säger Johan Rosén, driftledare på Skofteby Säteri.
Skofteby Säteri, en mil utanför Lidköping, ägs och drivs av familjen Lundborg. På de 600 hektaren odlas främst höstvete och raps, men också havre, råg, åkerböna, lin och ibland maltkorn. I början av maj är vårbruket avklarat och Johan Rosén ser fram emot det kommande växtodlingsåret.
– Får vi in kvävet i vetet ser jag en god potential. Men än är det tidigt på säsongen och mycket kan hända.
Skofteby har varierande jordar, både inom och mellan fälten, med allt från mullrik sandjord till mjäliga mellanleror. Att jämna ut variationerna har inget egenvärde för Johan, som hellre pratar om att verkligen utnyttja potentialen fullt ut på varje plats – en utmaning som kräver att man anpassar insatserna.
– En helt jämn skördekarta är nog inte möjlig att uppnå om man inte har fält som är homogena. För mig handlar det istället om att vara så effektiv som möjligt och ta ut max på varje plats.
Modern teknik
För att lyckas med det har Skofteby satsat på ny teknik och utrustning för precisionsodling. Denna resa startade för cirka åtta år sedan, ungefär samtidigt som Johan anställdes på Skofteby, med att ett system för autostyrning köptes in. Två år senare investerade de i en Yara N-Sensor och tre år senare inhandlades en kombisåmaskin som möjliggör varierade utsädes- och fosformängder efter markkarta. I maskinparken finns även en rampspridare som används till varierad kväve- och kaliumgödsling.
– När vi ska köpa eller byta ut en maskin är funderar vi numer alltid över syftet med tekniken. Effekten av de nya möjligheterna ska vara så stor att den bidrar till lönsamhet.
Noggrann uppföljning
För att följa upp insatserna man gjort under året har Skofteby satsat på skördekartering. Med vågceller i tanken på skördetröskan kalibreras avkastningsmätaren kontinuerligt. I torken vägs skörden föra att varas säker på skördekartan blir så exakt som möjligt.
– Att göra en skördeuppföljning är viktigt, där ser vi vad vi producerat och vilken effekt våra åtgärder haft. Man bygger också upp en historik i skördekartorna, till exempel kan man se att en del av ett fält inte har så hög avkastningspotential. Då kan man ta reda på vad det beror på, samtidigt som det kanske inte är läge att toppa upp med insatser just där.
Lyckat resultat
Johan Rosén ser en stor nytta med alla insatser som Skofteby gör, från markkartering och kalkning till skördekartering.
– Egentligen är precisionsodling inget nytt, det är fortfarande i biologin som vår lönsamhet sitter. Men nu är det mycket lättare att anpassa insatserna till fältnivå och även inom fält. För mig bidrar tekniken också till en ännu större arbetsglädje.
Jakten på den maximerade skördepotentialen har gett resultat, till exempel är Johan rätt säker på att N-Sensorn varit en riktigt bra investering.
– Vår hektarmedelskörd har ökat, vilket den gjort överlag i riket också. Men med vårt arbetssätt är jag övertygad om att vi kommer närmare den optimala kvävegivan.
Läs mer om våra lösningar för varierad gödsling och precisionsodling här.
– Lönsamheten sitter i biologin, menar Johan Rosén på Skofteby Säteri. Men med tekniken har det blivit enklare att anpassa insatserna till de variationer man har, både inom och mellan fält