– Att aktivt jobba för att optimera sina insatser i fält har nog aldrig känts mer rätt och med Yara N-Sensorn kommer man en bra bit på vägen, resonerar Anna Danielsson, driftsledare på Högestad & Christinehof. 

Mellan Tomelilla och Ystad hittar vi Skånes största skogs- och lantbruksfastighet vid namn Högestad & Christinehof. På gården som består av 13 000 hektar, varav ungefär 7000 är skog och cirka 1700 är produktiv åkermark odlas, maltkorn, höstvete, råg, raps, sockerbetor och rödsvingel konventionellt och raps, råg, vårkorn, rörsvingel, helsäd och vall ekologiskt.

Driftschef och lantmästare över gården är Anna Danielsson, som redan som 24-åring fick drömjobbet att ansvara för lönsamheten på gården. Som driftschef ansvarar Anna för hela lantbruket med allt vad det innebär av inköp, försäljning, planering, personalansvar och budgetarbete. Det är hennes ansvar att se till att gården faktiskt tjänar pengar på lantbruket. Ett steg i den utvecklingen är inköpet av en N-Sensor som ska levereras lagom till vårbruket.

Att det blev just N-Sensor har flera förklaringar, bland annat en tidigare kontakt med företaget Dataväxt.

– Vi var på studiebesök hos Dataväxt när jag läste på SLU Alnarp och då pratade de om N-Sensorn. Det var väl egentligen då jag blev mest såld på den på grund av de möjligheter den ger att faktiskt kunna vara precis i var man lägger sina insatser på fältet. Sedan var också flexibiliteten lockande. Med den senaste generationen som kallas ALS 2 kan man ju köra dygnet runt och i dagg.

Smidigt verktyg för egen kvävesensorskalkyl

Inför köpet använde sig Anna av kvävesensorskalkylen på Dataväxt hemsida som en del av beslutsunderlaget.

– Jag lade in lite snittvärden som areal per gröda, önskad skörd och pris per kilo. Jag räknade också på mina föräldrars lantbruk, som bara är 150 hektar, och även där skulle N-Sensorn vara lönsam. Om allt går vägen hoppas jag att den ska ha betalat sig redan första året.

Hennes mål är dels att vinna någon procent i skördeökning, dels några procent på att kunna lägga mindre gödning, särskilt nu när priset är så högt.

– Det är ett bra redskap när det gäller precisionsodling. Man vill ju lägga rätt produkt på rätt plats vid rätt tid. Vi har ganska varierade fält så det blir spännande att se var N-Sensorn gör mest nytta. Men först ska vi gå en utbildning. Bra support är väldigt viktigt för mig och jag har förtroende för Dataväxt. Man måste få hjälp att använda den utrustning man köper på rätt sätt. Annars kan man nästan strunta i det. Om allt går vägen hoppas jag att N-Sensorn ska ha betalat sig redan första året.

Om Yara N-Sensor

Yara N-Sensor finns i två modeller, Yara N-sensor Classic och Yara N-sensor ALS 2. Den senaste generation av Yara N-Sensor kallas för ALS 2. Den ger ännu fler körtimmar eftersom den går att köra dygnet runt med hjälp av aktivt ljus via LED och den klarar även av daggkörning. N-Sensorn fungerar dessutom lika bra på små som stora gårdar.

Båda modellerna från Yara kan ge upp till 14 procent lägre kväveförbrukning för samma skörd, upp till 80 procent mindre liggsäd och 3–4 procent genomsnittlig skördeökning. Svenska försök visar att hållbar odling höjer skördarna med minst 3,1 procent.

Anders Flink, säljare på Dataväxt och även lantbrukare tycker N-Sensorn är ett smidigt och välbeprövat hjälpmedel för den som vill optimera verksamhetskostnaderna.

– En stor fördel med N-Sensorn är att den är baserad på över 20 års försök och forskning av Yara. Jag har ju bara använt min i ett år, men redan nu kan jag se att jag har fått en betydligt jämnare skörd i höstvetet och en mycket jämnare proteinhalt över fältet i maltkornet.  Det är också mer lättröskat. Jag är övertygad om att skördarna generellt kommer att bli bättre eftersom jag arbetar för att öka upp dem, säger Anders Flink, som kombinerar arbetet som säljare i Skåne för Dataväxt med att driva ett lantbruk på knappt 200 hektar söder om Staffanstorp. Här odlar han spannmål, raps och sockerbetor och för ett år sedan köpte han sin första Yara N-Sensor Classic.

Ytterligare en fördel är möjligheten att få agronomisk rådgivning av Yaras agronomer, till exempel kring hur kvävet ska läggas för att ge bäst effekt.

– Det tycker jag är väldigt bra. Dessutom uppdaterar Yara mjukvaran i N-Sensorn varje år baserat på de nya försök som hela tiden görs. Det kräver att man har ett supportavtal från Yara, vilket man bör ha, och priset är redan inräknat i kvävesensorkalkylen på vår hemsida. Här kan man själv laborera med värdena, till exempel skriva in en lägre skörd och kanske ett lägre pris ett dåligt år för att se var man landar då. Jag tycker absolut att kalkylen är till hjälp när man ska besluta om man ska ha en N-sensor eller inte.

Anders Flink, kombinerar arbetet som säljare i Skåne för Dataväxt med att driva lantbruk och ser många fördelar med N-Sensorn även i sin egen verksamhet. – På bara ett år kan jag se att jag har fått en betydligt jämnare skörd i höstvetet och en mycket jämnare proteinhalt över fältet i maltkornet. Det är också mer lättröskat.

Läs mer om Yara N-Sensor