
Vill du också få en högre skörd? Med Yara N-sensor från Dataväxt får varje del av fältet en anpassad kvävegiva.
– Det här är mitt favoritverktyg eftersom det är både enkelt och tillförlitligt, säger Mattias Larsson på Abbotnäs säteri.
Mattias Larsson driver Abbotnäs säteri utanför Katrineholm tillsammans med sina föräldrar. Växtodlingen omfattar cirka 500 hektar höstvete, höstraps och vall. Efter att tidigare ha lejt in tjänsten bestämde sig Mattias för att skaffa en egen Yara N-sensor till säsongen 2018.
– Det enkla svaret är att vi ville ha högre skördar och jämnare kvalité. Vi vill hjälpa till att styra kvävet dit där det gör mest nytta och på så sätt få störst utväxling på insatsen. Jag försöker använda N-sensorn så mycket och så ofta som möjligt. Även om vi inte låter den styra får den ofta sitta på taket för att skanna och läsa av läget när vi kör på grödorna för att hålla koll på biomassan och kväveupptaget.
Olika strategier
Mattias har haft lite olika strategier under åren. Förra året fick till exempel N-sensorn vara med och styra lite redan under första givan för att redan då börja jämna ut fälten.
– Annars använder vi den mest vid kompletteringsgivan i stråskjutningen vilket i vårt fall är den fjärde givan.
Han börjar alltid med att skanna av nollrutorna för att kontrollera markupptaget och få en uppfattning om hur mycket kväve marken levererar.
– Sedan kan vi jämföra det med övriga fältet för att se hur kväveupptaget ser ut där och på så sätt bestämma vilken nivå vi vill ligga på när vi kör givan beroende på markleverans och potentiell skördenivå, säger Mattias.
Kalibrerar eftersom
Mattias har valt att själv bestämma kvävenivå, men det går också att låta N-sensorn styra helt på egen hand.
– Det klassiska sättet är att kalibrera en viss yta och bestämma att om den ser ut så här ska vi lägga så mycket kväve. Jag föredrar istället att låta sensorn kalibrera allt eftersom jag kör, men då gäller det att köra på rätt sätt och börja på en yta med medelvärde. Sedan justerar sensorn givan efter skanningen och styrningen av givan under samma överfart. Kör man löpande kalibrering kommer eftersträvansvärdet att ändra sig lite under gång vilket man får vara uppmärksam på.
Gödslingskartan – ett bra facit
Hela processen, från skanning av grödan till utmatning av optimal N-giva, sker på ett ögonblick och utan tidsfördröjning. Systemet är kopplat till GPS vilket innebär att man får fram en gödslingskarta, som med precision visar hur mycket gödsel som spridits på fältets olika delar.
– Jag sparar gödslingskartan i mitt växtodlingssystem från Dataväxt och efter någon månad kan jag via CropSat gå in och titta på satellitbilder för att se hur resultatet blev. Det blir ett bra facit för att se om vi har gjort rätt, säger Mattias.
På hösten brukar han använda N-sensorn till att skanna höstrapsen för att på sätt kunna bestämma variationerna i vårgivan.
– När man ska köra första givan efter vintern brukar rapsen vara helt nedfrusen och då går det inte att använda sensorn för att få vettiga värden. Istället använder jag höstkartan rakt av på våren. Det räcker med att skapa och plugga in en fil som styr, köra efter kartan och välja kalibrering utifrån det.
Tre procent högre skörd
Mattias uppskattar att skörden har ökat med över tre procent sedan han började använda N-sensorn. Även om det går åt ungefär samma mängd kväve som tidigare ger det en högre avkastning och jämnare kvalité på skörden.
– Jag var skeptisk i början, men nu är jag helt frälst. Jag har en Yara N-Sensor ALS (Active Light Source) som går att köra även när det är mörkt ute. Vi jobbar ju dygnet runt så då kan den få göra det också. Det är bara att sätta rampen på taket på traktorn, koppla in datorn och sen är det bara att köra. Dessutom vinner både miljön och ekonomin på mer välplacerade insatser.
Förra året började han även använda N-sensorn vid växtskyddsbesprutning av svamp och vid tillväxtreglering. Eftersom grödan aldrig blir helt jämn finns det ekonomiska vinster att göra även här.
Mattias bloggar även på atl.se där han delar med sig av vardagslivet på gården med fokus på växtodling.
– jag försöker vara så ärlig jag kan och många tycker att det är intressant att läsa. Själv tycker jag att det är roligt att dela erfarenheter och lära av varandra.